Idag bekämpade jag en av mina stora rädslor, tunnelbanedörrar. Det var nämligen så att jag och Johan kom springandes till tunnelbanan lite tidigare idag och Johan hann in tåget innan dörrarna stängdes, medan jag var lite långsammare och eftersom jag inte ville bli ensam lämnad på perrongen i 10 minuter till nästa tåg så stack jag helt enkelt in mina armar i sista sekund och pressade upp dörrarna, eller ja okej jag snarare höll dem där så att dörrarna inte kunde stängas. Kände mig cool då, som värsta superhjälten, som hade räddat mig själv från att bli ensam på perrongen. Så nu har jag utplånat min stora rädsla och vet att man inte kan fastan i dörren och släpas med.
Förövrigt var vi på bio ikväll och såg Baksmällan 2. Helt okej film och nästan hela biosalongen skrattade var och varannan minut och i slutet applåderade alla, så jag antar att det är ett ganska gott tecken.
Igår kom jag hem från en två dagars exkursion i Östergötland med skolan. Vi åkte buss i Östergötland och stannade på diverse ställen för att undersöka naturen, jorden och inlandsisens påverkningar på landskapet. Men lite konstigt var det allt att det finns så många ställen i Östergötland som jag aldrig besökt, eller ens hört talas om. Vi övernattade i Vadstena (som folk envisades med att uttala VADstena.. hur svårt kan det vara att säga rätt?!). vilket var en konstig känsla, att sova där liksom. Trodde jag väl aldrig att jag skulle göra när jag fortfarande bodde i Norrköping. Men vi hade det trevligt.. Dock förstod jag inte hur pizzerian vi besökte i Vadstena kunde ha fått utmärkelsen "Sveriges godaste pizza". Köttet var ju typ rått.
Igår tog vi en promenad till Ulriksdals slott. Johan försökte lära mig kasta "macka". Det gick sådär.. Men efter flera försök fick jag åtminstone stenen att studsa två gånger på vattnet och då blev jag lycklig som ett litet barn. Solnedgången och den vackra naturen var ju inte helt fel heller.
Har världens mysigaste katt som ligger här och håller mig sällskap när jag surfar. Mina föräldrar har nämligen skaffat en katt på prov, Kattis aka Kyra. Hon är världens underbaraste katt! Jättegosig och social. Och jag är inte ens en kattmänniska... Fast efter att ha träffat den här katten så är det nästan så att jag överväger själv att skaffa mig en katt.
Idag fyller jag år. Johan uppvaktade mig med tårta och presenter! Fick ett gameboy color med spelet Donkey Kong country, The sims 3, filmerna: twilight, 500 days of summer och sideways. Dessutom fick jag två biobiljetter av Johans föräldrar. Igår var mina kusiner här och överöste oss med presenter, vi fick bla. soffkuddar, vinkaraff och en blomma med tillhörande kruka. Dessutom fick jag ett presentkort på Hm och mina föräldrar har gett mig pengar. Jag kan inte annat än känna mig uppvaktad.
Har stört mig på ordet "mm" sedan MSN-tiden och gör det fortfarande. Varför skriver folk "mm" när man chattar med dem? Jag känner mig alltid lika förolämpad. Man har skrivit värsta långa grejer och allt man får tillbaka är ett mm. För mig är det ungefär som att man säger "du är så sjukt ointressant så allt jag kan ge som svar är ett mm" Inte ens ett ja eller nej. Ingen respons, utan bara ett ynkligt knappttryck två gånger på bokstaven m. Så det jag egentligen ville säga med det här är att alla som mm:ar mig kan sluta nu.