UF- möte

Hej! För alla som inte vet så startade jag och Maja en utbytesstudent förening på skolan i höstas.
I lördags var det dags för vårt andra möte med utbytisarna och det stod filmkväll på schemat. Efter att ha krånglat något med sms och hela köret (det är inte alltid lätt med kommunikationen inte..) så lyckades vi iaf samla ett helt gäng utbytisar hemma hos mig.

Dagen tillära hade jag bakat chokladbollar, kanske inte det mest avancerade, men som som ni vet så sträcker sig mina matlagningskunskaper inte längre än så. Dessutom måste jag medge att jag misslyckades lite då jag råkade få margarinen att bli flytande (fråga mig inte hur) men trots det blev chokladbollarna goda. Hemma hos mig befanns sig Shin (från Japan), Lia (Schweiz), Pedro (Brasilien) och hans tjejkompis från Brasilien som jag dessvärre inte minns namnet på. Det var sådär mysig stämning, med folk från olika länder med olika traditioner och massa skratt när man försökte förklara konstiga svenska saker.. Den brasilianska tjejen kunde knappt svenska eller engelska så det var något svår kommunicerat, men som tur vad så kunde Pedro översätta på portuguese åt henne så det löste sig.


Filmen som vi såg var Hundtricket, jag vet inte om de fattade så mycket, men Lia skrattade iaf på rätt ställen och det var ett gott tecken. Fast å andra sidan är hon väldigt duktig på svenska. Jag kan inte sluta att häpnas över hur vissa människor lär sig språket så snabbt.. men summan av kardemumman var iaf att vi hade en väldigt trevlig kväll!


I söndags hade jag Dansuppvisning, med min Street dance grupp.. i Borgen. Något nervös måste jag medge att jag var innan, men efter vårt genrep så var vi peppade och redo att dansa loss. När det tillslut var vår tur dags så intog vi scenen med storm, eller ja nästan och för att vara en usel dansare så måste jag medge att jag gjorde ganska bra ifrån mig. Nu kunde jag ju inte se mig själv, men jag får lita på mina vänner som var där och sa att det var bra att de har rätt helt enkelt.

Lia <--några söta utbytisar..

Tjingeling!

En givande vecka

Hej, jag har haft en tämligen händelserik vecka. I måndags fikade jag med Maja och Veronica och vi pluggade till vårt läxförhör på naturkunskapen, det är viktigt att veta varför kolväten reagerar på det sättet de gör, hm... I tisdags hann jag med att gå på ett Grön Ungdoms möte med Lovis, som jag sedan sprang runt på stan med efter mötet för att sedan skynda vidare till kyrkan för att sjunga i gospel kören. På onsdagen övningskörde jag (dessvärre körde jag varken ihjäl Palle eller Lalle, men så rörde jag mig ju inte i de områdena heller.. ). Något senare efter att ha jäktat i mig någon slags middag bestående av hamburgare/våfflor så åkte jag för att dansa och tränade på vårt nummer inför dansuppvisningen som vi har imorn. Gulp!


 Sedan var det torsdag och då var det den omtalade Saco- mässan, som dock inte var särskilt givande... men jag, Björn och Hubert lyckades få massa finfina gratisprylar som makrill (tro det eller ej), pennor, godis och ett fia med -knuff spel+ lite till. Jag kan inte säga att jag var mycket klokare vid dagens slut, men något mer gödd kanske?  När vi närmade oss bussen som skulle ta oss hem såg alla mer eller mindre förvirrade ut och vissa nära på gråtfärdiga. Jag som trott att jag ska plugga till arkitekt på typ chalmers eller konstfack, har inte den blekaste om vad jag ska göra länge, så givande var mässan alltså. Dock fanns det en höjdpunkt i det hela som på så sätt väger upp det dåliga och det var när Ivannia sprang iväg med ett par lappar och en kvinna började jaga oss och sa att man minsann inte fick ta med sig dem, och om Ivannia kunde rodna då hade hon gjort det då...


Igår spenderade jag större delen av dagen med Ivannia i hennes lägenhet. Vi snackade massa skit (and yeah i like it!) Åt dyrt naturgodis (för 139 kr kg), popcorn och såg "John Tucker must die" och kände att den stämde in i våra liv, iaf in i Ivannias liv. Det är så männen ska tas, kränk dem bara! Jaa! Det var mys. Sedan var det ut till Hugos, där jag, Madde och Becca begav oss och dansade gärnet! Sedan fick vi en trevlig pratstund med ett fyllo på spårvagnen påväg hem till Madde, nu vet vi att man inte ska spendera 7000 spänn på sprit iaf, givande, givande... Ja, tänk vad mycket man kan hinna med på en vecka.


Tjingeling!

Sängens illvilja om att fortsatt levnad

I söndags bestämde jag mig för att byta madrass till min säng, vilket skulle visa sig vara det dummaste beslut jag tagit på länge. Jag tänkte att; nu ska jag för en gång skull unna mig en ny madrass till bäddsoffan och palla mig de två metrarna till arbetsrummet och faktiskt hämta den där madrassen och på få god sömn på köpet. No big deal liksom tänker du, nej, men vänta bara!


Så jag gick in i rummet, som är lika stort som en hundkoja ungefär, stängde dörren och fällde ut bäddsoffan Eftersom bäddsoffan inte fick plats att bli utdragen eftersom det stod en arbetsstol i vägen, som jag inte kunde flytta eftersom dörren var i vägen tänkte jag att "amen jag använder våld, för det funkar alltid" så jag slängde min arma kropp på sängen i ett försök att få den att ja vadå? Fälla ut sig. Dock var sängen starkare än mig och bestämde sig för att stöta bort mig, så våld funkade inte den här gången.


Det var då jag fick den brillianta iden att ta bort madrassen från sängen, för att underlätta situationen. Vad jag dock inte tänkt på att det skulle leda till desto mindre andrum i hundkoja. För att få bort madrassen var jag tvungen att ta loss spännen som höll fast madrassen i sängen, lättare sagt än gjort. Jag fick slänga mig under sängen för att få loss spännena och efter att ha slitit lite i spännena som gav tillsist gav vika insåg jag plötsligt att spännena var konstruerade på ett helt annat sätt, de var gjorda av kardborreband, vilket betydde att man inte skulle slita loss dem, utan knäppa upp dem.  De där på Ikea är inte så dumma iaf.


När jag låg där på golvet full i färd med att ta loss spännena hörde jag plötsligt hur det knakade i både rygg och sängbotten, där gick sängbotten sönder alltså och på köpet fick jag en knäckt rygg, grattis, du fick två i ett!  På nåt sätt lyckades jag få loss madrassen och kunde återvända till det verkliga livet. Där stod vi sedan, madrassen och jag utan någon som helst handlingsplan. Jag kunde verkligen känna hur madrassen hånade mig i ansiktet, se bara där tänkte han, där står en dum flicka utan någon som helt plan.


Eftersom jag inte har den blekaste om hur jag skulle ta mig ur rummet så försökte jag slänga madrassen i något hörn, i ett hörn som inte existerade, istället hade jag ned några tavlor från väggen. Efter att ha stampat och grymtat i ren frustration så kom jag slutligen på en plan; om jag fällde ihop bäddsoffan så kunde jag ju ta mig ut. Lättare sagt än gjort, eftersom hela konstruktionen med fjädrar och allt i soffan var väck så fick jag med våld trycka den stackars arma kontorsstolen mot sängen som tillsist gav vika och jag kunde äntligen slänga mig ut i friheten, vilket jag och madrassen gjorde. Efter att ha burit/halv sparkat madrassen till mitt rum så kunde jag äntligen byta ut madrassen. Men nu mår madrassen och jag bra och jag har sovit gott de senaste nätterna.