Jönköping..

Tja.  I helgen var jag i Jönköping. Först åkte jag hem till Madde och hade fredagsmys... med massa godis, chips och te. På lördagen kom min kära farmor och hämta upp mig och sedan körde jag hennes konstiga bil (som man lyckas lägga i backen i, istället för 4ans växel..). Väl i Vrigstad fick jag åter igen vandra på de så välkända stigarna i skogen och känna nostalgin. Åh, det var fint. Sen spelade vi backgammon på kvällen som alltid. Härligt och avslappnande var det, jag har en fin farmor. På söndagskvällen bar det av hemåt igen.



I måndags var jag Sanna och Therese hemma hos Senita och spelade spel och hängde. Sedan fick Therese en galen idé om att vi skulle åka till hem till henne och bada. Vi var på.. så det var bara att köra iväg till hennes föräldrars hem. Jag fick låna ett par übersnygga badshort tillhörande hennes bror... medan Therese fick ta sin pappas som var något stora. Vi badade. Det var kallt.




Sedan har jag hunnit med utomhusbio, Firat Linus och Jossan med att spela Laserdome.. sjukt kul! Ordnat singstarkväll med Albin och Therese. Ikväll ska jag hem till Maja och fira henne och sedan blir det troligtivs utgång ikväll.



Tjingeling!

Cykel-misshandel

Min cykel har utsatts för sabotage, igen (Minns ni att jag skrev om det i våras?..) I varjefall började det i förra veckan när jag hade ställt min snygga cykel vid resecentrum. Ofarligt tänkte jag, men nej, när Sara och jag steg av bussen från jobbet så kändes min cykel väldigt svårcyklad och det tog inte lång stund innan jag insåg att det berodde på att jag hade punktering på båda hjulen. Så jag fick snällt ringa pappsen som kom och hämta mig och efter att han studerat cykeln hemma så kom han fram till att det inte fanns något annat ord för detta än.. sabotage! Någon idiot hade alltså bemödat sig med att skära sönder mina hjul.

Men snäll som min far är återgärdade han problemet och för att vara på den säkra sidan ställde jag mina fina cykel på ett annat ställe. Visst det funkade, tills två dagar senare då jag blev utsatt för detta igen. Den här gången visste jag att det inte var nåt dumt sammanträffande eftersom det nu hade hänt inom loppet av en vecka, dessutom var det inga andra cyklar i närheten av min cykel som hade blivit misshandlade.

Så nu till problemet. Vem är ute efter mig, eller min cykel? Någon galen ex-pojkvän? Någon flickvän till ett ex? En galen cykelhandlare som vill tjäna pengar? Eller bara en cykel- maschokist? Vem vet.
 
Dock har jag löst problemet. Jag bytte cykel, till min fula gamla. Så nu kan ingen som inte är ute och rastar hunden under morgontid eller som är påväg till jobbet veta vad jag har för cykel. Dock tvingas jag ställa den sjukt långt från busshållplatsen och tvingas på så sätt att gå en bit. Men å andra sidan har min cykel fått vara ifred.



(Jag är en hederlig medborgare, jag lovar)