Time to move on and leave you behind

Hej. Nu har höstlovet officielt startat, efter att det inleddes med högskoleprovet igår... det var en kraftansträngning kan jag säga, ungefär som att springa marathon med hjärnan.. Men nu är det gjort.. och nu kan jag glömma det. Om ett par timmar åker jag till Vrigstad och blir borta till fredagen. Tänkte slappa och ja som sagt plugga.. massa matte och teori och ta en hel del kort. Det blir ett skönt avbrott från tillvaron.

Jag tror jag äntligen har förstått vikten av lycka. För häromdagen kom jag på hur bra allt kändes då jag stod i köket och lagade pannkakor åt min bror som sa att mina pannkakor var jättegoda trots att jag hade sönder dem.. sedan ringde Veronica och vi pratade ganska länge om livet och allt.. det var då jag insåg att det faktiskt finns små saker här i livet som gör mig lycklig. Hallelujah!

Igår var vi ett gäng som träffades på Världens och fikade och bara myste.. Vem kom inte in på Världens då? Om inte Linda och Johanna? Jag blev helt chockad av att se Linda, det var nog den sista personen jag hade förväntat mig att se, men jag blev jätteglad. Sedan när jag och Assi skulle cykla hem så hängde det typ 10 ballonger på mitt cykelstyre, som ett tecken på nåt. När vi nådde Skarphagen så såg vi en kundvagn hängandes på en stolpe.. det var väldigt tja.. konstigt.

Näe, nu ska jag packa och kanske springa ett par kilometer i skogen om det slutar regna. Tjingeling!

Kommentarer:

1 Kristina:

kul att träffa dig idag, var typ mer en ett och etthalvt år sen man såg dig :)

2 Linnea:

Ja han var grym. jag vill se honom igen.. värt varenda öre.



haha ja oja vad kvinnlig jag känner mej. du anar inte..:P

3 Linnea:

Ja han var grym. jag vill se honom igen.. värt varenda öre.



haha ja oja vad kvinnlig jag känner mej. du anar inte..:P

Kommentera här: