Har bekämpat en av mina rädslor.

Idag bekämpade jag en av mina stora rädslor, tunnelbanedörrar. Det var nämligen så att jag och Johan kom springandes till tunnelbanan lite tidigare idag och Johan hann in tåget innan dörrarna stängdes, medan jag var lite långsammare och eftersom jag inte ville bli ensam lämnad på perrongen i 10 minuter till nästa tåg så stack jag helt enkelt in mina armar i sista sekund och pressade upp dörrarna, eller ja okej jag snarare höll dem där så att dörrarna inte kunde stängas. Kände mig cool då, som värsta superhjälten, som hade räddat mig själv från att bli ensam på perrongen. Så nu har jag utplånat min stora rädsla och vet att man inte kan fastan i dörren och släpas med.



Förövrigt var vi på bio ikväll och såg Baksmällan 2. Helt okej film och nästan hela biosalongen skrattade var och varannan minut och i slutet applåderade alla, så jag antar att det är ett ganska gott tecken.