Tre år.

 
Igår var det tre år sedan Johan och jag blev tillsammans. Helt sjukt hur fort tiden har gått egentligen. Vem hade kunnat tro det här, den där gången på Hugo? Nu får ni äntligen se den efterlängtade bilden som vi tog hos fotografen. Jag struntar i att lägga upp den på facebook, eftersom jag inte vill att de ska få rättigheterna till bilden. Men här är den iallafall.

Kommentarer:

1 Anna:

Hihi äntligen!! så fina ni är, och seriösa!! Puss och kram!

Svar: haha :)
Jessica

2 Signerat Johanna:

Grattis till tre år! Jättefin bild på er! :)

Svar: Tack så mycket Johanna! :)
Jessica

3 Malin; :

åh herregud vad fort tiden går! det känns som om det inte alls var länge sen ju.

hur har du det nuförtiden förresten? hur mår du?

Svar: Jag vet, visst går tiden helt sjukt fort! Kan inte fatta att det är tre år nu! Jodå allt är bra med mig. Börjar kännas bättre med att bo i Stockholm nu, även fast jag ibland längtar bort härifrån, till något nytt. Men om man bortsett från det så mår jag bra. Hur mår du? Läste ju på ett tag sedan, att det hade blivit bättre med dig. Hur känns det nu?
Jessica

4 Malin; :

har inte riktigt blivit haj på det här med att man svarar direkt i sin egna blogg (tur att jag har en förmåga att snoka runt lite ändå).
förlåt om jag är helt efter nu, men får man fråga vad du gör i sthlm? antar att du pluggar, men ja, vad?
jag mår riktigt bra faktiskt, det håller i sig med det bättre, och är nog mest bara glad att det vardagsproblem som får mig att bli småless osv (istället för mat och livsångest). sen har jag onekligen pojken min att tacka för en hel del. det är fantastiskt hur mycket en annan människa kan göra för ens mående.

Svar: Jag fattar inte heller riktigt hur det är tänk att man ska svara. Jag pluggar lite kurser här i Stockholm och väntar på att jag ska komma på vad jag vill göra med mitt liv (eller ja egentligen vad jag ska gå för utbildning). Eftersom min pojkvän pluggar här i Stockholm, så bor jag kvar ett tag till i alla fall. Pluggar sociologi just nu och läste psykologi förra terminen. Fint att höra att du mår bra, det gör mig glad. Kan bara tänka mig hur svårt det är att ta sig ur en sån grej och jag vet hur lätt det är att falla dit. Ja det är helt fantastiskt hur en person kan förändra så mycket in ens liv egentligen! Så kul att du hittade någon som passade dig! Du hade väl flyttat om jag minns rätt och börjat läsa något? :)
Jessica

5 Malin; :

Uh, men då är det ändå spännande kurser du läser ju. Och kanske är det någonting liknande du vill inrikta dig på senare?
Du minns alldeles perfekt också; jag har flyttat till umeå (efter att ha bott en termin i skellefteå och pluggat där) och är inne på min andra termin mot att bli utbildad sjuksköterska. :)

Svar: Ja jag har funderat på något som har med personalvetare att göra, men det är ju så himla svårt att komma in på såna utbildningar bara :( Annars tänker jag att jag väljer något huvudämnen (typ sociologi) och tar en fil kand. i det. Hur som helst löser det sig säkert :) Ja just det Umeå var det! Fast jag hade missat att du bodde i Skellefteå. Hur känns utbildningen? Känns det bra och så? Trivs du i Umeå, som stad?
Jessica

Kommentera här: