Höstmilen

Hej. Idag gjorde jag det jag tränat för i veckor, jag sprang äntligen Höstmilen. Imorse runt nio blev Maja och jag upphämtade av Veronica och hennes mamma. Sedan bar det av till Sörsjön där vi iväntade vid starten i cirka två timmar, men det gjorde inget för vi tog en promenad ned till sjön och pratade. Vid halv 12 startade vi... och vi sprang sprang och sprang.. hela 1,06 mil. De första cirka 5 km var grusväg och det gick fint, sedan möttes vi av en sjukt brant jobbig backe i skogen och den tärde på mig, men sen var det nån som sa att efter en uppförsbacke kommer alltid en nedförsbacke och det är sant, det gjorde saken lättare.

Efter den där långa uppförsbacken så gick det någon lättare och de sista 3 km sprang jag hyfsat fort. Vilken lättnad det var att äntligen nå mållinjen :) Jag fick tiden 1 timme och 4 min, jag är nöjd med mig själv. Mitt mål är att få under en timme till nästa år. Jag är sjukt peppad... den här upplevelsen var en riktig självförtroende stärkare.

Dessutom hann Veronica och jag med saker som att gå på bio.. eller ja flimmer-bio. Vi såg Surfwise, bra dokumentär om en familj med nio ungar som levde på att surfa. Nu började jag längta sjukt mycket efter surfing också, Australien/USA nån?


Och Mamma säger att han alltid klarar sig, för det finns alltid någon annan där ute.

Kommentarer:

1 Linaaa:

Aaahhh AUSTRALIEN, JA TACK! Hahha.. men ja tack till pengar också?!!! :P

2 Linnea:

Hehe..jag kommer nog aldrig mer komma hem igen..:P jo men det kommer jag nog..:)

hoppas du hann med allt du skulle igår

3 Linnea:

jag har faktiskt tänkt den tanken men sen kände jag att jag inte var på nått fest humör, att jag är grymt seg och egentligen bara vill ligga i en soffa och inte göra ett skit..och det är perfekt att göra hos Maja. Så därför så åker jag till Maja och segar där..smart va?

4 Veronica:

Som utlovat. Vi var duktiga. Snyggsnygga muggar fick vi också. Jag ska spara den tills den faller sönder. Nja, kanske inte...

Kommentera här: